Dagens systeminköp.

Det är inte alltid roligt att se ung ut.

Varje gång får jag visa legg på systemet, idag var inget undantag. Skillnaden var bara det att när jag kom till kassan, så visade det sig att legget låg kvar hemma. Sa då att min pappa kunde betala (han hade handlat före mig och var kvar på systemet), plötsligt tillkallades en till
kassörska och båda frågade vem han som skulle betala min alkohol var. Paps fick då inför alla (det var mycket folk på systemet idag) förklara vem han var. Genom att betala åt mig som idag var underårig hade han kunnat åka dit för langning, men klarade sig.

Han fick istället intyga de båda kassörskorna att han skulle ansvara för att jag kunde dricka den alkohol som inhandlades. Och därmed gjorde även personalen på systemet fel eftersom de lät en myndig person betala mitt.

Första gången jag drack alkohol och festade var på en klassfest när jag var 16 och gick på gymnasiet. Idag på systemet försökte jag intyga personalen om att jag var 32 inte 19. Men det köpte de inte....

Desto mer jag går ner i vikt desto yngre ser jag ut att vara. Har jag inte förändrats något sedan jag tog studenten?

19 år nybakad student!

dans

Dans har börjat ge mig panik, en osynlig inre spärr som när jag tänker på att dansa gör att jag inte vill. När benen säger stopp eller plötsligt glömmer hur jag ska göra känns det bara pinsamt. Försöker styra partnern, koordination för mig har aldrig varit lätt. Även om jag oftast lär mig snabbt tar vissa moment tid att lära.

Det känns som om jag ska tänka på så mkt när det gäller var mina ben ska gå, men det är "killen ska kunna tänka, planera & föra samtidigt"…, och tjejen ska "Inte gissa, inte chansa, inte tänka, bara följa"… Släppa kontrollen, våga lita och slappna av i min danspartners rytm.
Jag har sedan barnsben älskat dansband och dans och lärde mig det redan som sjuåring på en dansskola i min hemort. Brukade dansa med en kille som tävlade, han var i min ålder och lärde mig mycket. Dansen har alltid fascinerat mig, varit häftig, killar som kan dansa riktigt bra ger ett sug i magen ändå kommer den där längtan av "önskar jag var så där bra" upp inom mig.

Jag var på logdans tidigare i sommar, det var kanske tio år sedan sist. Var iväg under en av de varmaste dagarna. Vissa man dansade med såg man knappt en svettdroppe på själv kände jag mig som en vattenkran som inte slutade droppa. Kanske är de tränade och det är de tränade jag helst vill dansa med och som en riktigt bra dansare ute på dansgolvet vara förstående och omtänksamt och börja köra grunderna i en dans med en ny danspartner, kan inte vara lätt. Ändå så stod personen tålmodigt kvar framför mig och med ett leende på läpparna fick han mig att känna mig trygg i hans närvaro.

Tänkte börja på en buggkurs så jag blir tryggare i mig själv och säkrare på logdans. Så är det bugg står jag och tittar på och lär mig genom att titta eller lyssnar på musiken.

… and the dans go on and on…

Igår handlade jag tre nya bh, lite spets, lite blålila och lite prickigt.
Första affären jag var på kostade en bh över femhundrakronor jag gick vidare, andra affären fanns inte min storlek och bara push up. Som om man vill ha större byst än man redan har, nej tack. Gick vidare till den affär man oftast kan lita på, nämligen KappAhl och där hade jag 25% på ett köp, så det blev 3 läckra sköna bhar.

Ja jag är kräsen när det gäller sådant, det lär sitta skönt & vara sexigt snyggt på samma gång. Varför finns det så få läckra modeller i en stor storlek? Varför finns det nästan bara pushup i stora storlekar? Det finns spets, sexiga, färgade med el utan pushups för de med små bröst, men inte för oss med större byst typ c/d kupa? Det irriterar mig, killar kan köpa sina kallingar för 50kr och sen är det bra, medans en tjej lär ha både en trosa & bh och plötsligt var man uppe i 200kr.